What the hell...
Nej lite mer betänksamhet kräver jag nog av mina medmänniskor vad det gäller hanterande av pengar och nätdejting. Ska du skicka pengar så se till att du verkligen vet vem personen är, det finns för det första något som heter webcam som möjliggör att se personen man chattar med. Då slipper man råka ut för att det är en man som utger sig för att vara kvinna.
Vad har ni som läser för tankar om detta? Det här måste vara en lite het potatis med olika åsikter om vartannat. Underhåll mig med dessa åsikter.
Gåvor, överraskningar och presenter
Vissa dagar händer saker som man absolut inte kunnat drömma om skulle hända. Denna dag var en sådan dag, nu sitter säkert några av er och förväntar er att jag har vunnit ett par miljoner på lotto, blivit vald till kung i någon ö-republik, skaffat flickvän eller något annat osannolikt. Det här är dock mera skrällartat än så mina vänner.
Således vill jag för er vänner, kamrater, kollegor, prao-elever, praktikanter och innocent bystanders berätta vad som har hänt. Eftre en helt normal arbetsdag kom jag hem och fann en avi gällande en postförsändelse för stor att leverera i brevinkastet. Det i sig kan väl ses som fullt normalt, men när avsändaren var adresserad som "Trollet" började jag få mina funderingar om att något fuffens förelåg. På vägen ner mot stan där jag skulle klippa mig svängde jag in på Hemköp för att hämta ett grönt vadderat kuvert adresserat till mig med avsändaren "Trollet" på. När jag öppnar kuvertet, vilket gjordes försiktigt för jag var nervös för en brevbomb eller en beprövad "sex-chock" fann jag ett tygstycke ihopvikt och en handskriven lapp där det stod "Hej Fredrik!! Här kommer de mysbyxorna du beställde i april på din blogg!! Hoppas dom passar." Tygstycket var mycket riktigt också ett par mysbyxor med texten "FREDRIK" i röven. Till saken hör att jag faktiskt i denna blogg skrev ett inlägg där jag önskade mig ett par sådana byxor, vilket finns att läsa här: http://fredwurst.blogg.se/2009/april/slumpmassiga-iakttagelser-av-omvarlden.html#comment.
Nu vet jag ju inte vem denna anonyma brevskrivare är, men jag vill ändå tacka för byxorna som jag tror kommer passa mig alldeles utmärkt.
I övrigt lyckades jag besöka akademibokhandeln och kom därifrån med fyra stycken böcker och en liten hemlis som ska skänkas till de två människor som betyder allra mest för min existens. Vad hemlisen är och vilka dessa två människor är kan ni ju få gissa er till. Efter detta besökte jag som tidigare nämnts också en frisör, vilket var befogat. Alldeles för länge sedan jag blev friserad vilket i sig medförde att jag såg förjävlig ut i barret. Trevlig frisör som blev ganska chockad när jag bad henne göra mig snygg på det sätt hon själv tyckte skulle bli bra.
Nu ska jag logga ur datorn och lägga mig i sängen med en ny liten bok och ladda för morgondagens äventyr.
Ha en bra natt och en ännu bättre morgondag.
/F
Ibland blir man bara så trött...
Tre av partiets medlemmar har lämnat sin bild och en åsikt på flyern och en av dem, en kvinna vid namn Elin säger att hon lägger energi på ND för att hennes barn ska få växa upp i ett tryggt Sverige utan rån, misshandel och våldtäkter och med ett riktigt jobb att gå till. Enligt denna kvinna skulle det alltså vara invandrare som står för brott. Jag har letat statistik en stund nu och den enda statistik jag hittar är att personer mellan 30 och 39 står för mest våldtäkter. Borde inte Elin vara rädd för folk i den ålderskategorin då? I kategorin rån är personer mellan 21 och 24 mest representerade som brottslingar.
Även Sverigedemokraternas ledare gick hårt åt personer av icke svensk härkomst och framförallt då Muslimer, Som sades vara överrepresenterade bland landets våldtäktsmän, givetvis går detta inte att styrka eftersom Sverige inte registrerar vilken religion personer hänger sig till. Dessutom skriver Åkesson att man för 20 år sedan inte skulle kunnat tro att islam skulle vara näst största religion i Sverige, men det var den redan då. Hur vore det med lite research i frågan innan man skriver? Ursäkten för det misstaget? Jo just det "Det har jag inte ens kollat". Det är dags att dessa partier och grupperingar slutar spela på människors rädsla och istället producerar fakta i frågan.
Nej nu får vi bara hoppas på att folket som ska rösta i kommande års val har vett och kunskap nog att genomskåda dessa partier och dess skrämselpropaganda.
Smällen
Han drömde sig bort till plats där allt var, så ärligt, så rakt och så rättvist. Var morgon han vaknade till helt förskräckt, hans mardröm ja den bara fortskred. All denna ondska och allt detta svek som plågar och hånar hans själ, är omöjlig att slita sig ur utan att sänka sig till den nivån, där de andra djuren hör till.
Han tänkte länge och väl på alla de som, stannar och bryr sig om han. De människor han försakar för sträva mot en helt ny nivå. Den säkerhet som locka honom just där, utmanar dock ej tillräckligt hårt. Han hoppas ännu på att lyckas med att, finna lycka på sitt eget håll.
Men lyckan är svår att finna just där, då ingen vill släppa honom in. Han är gudomlig på håll, en slasktratt av rang som duger när andra sagt ifrån. Ett andrahandsval som i bästa fall duger till att, fördriva en liten överbliven stund med. Så fort något annat finns att tillgå kan man, släppa och vandra vidare långt bort från vår man. Han kan höra precis hur väl alla mår ty han har fått ta dersa skit.
Ännu...
visst är det här som det skulle va.
Ännu en människa som sa,
att du är precis sån man borde va.
Ännu en gång har de sagt till dig,
att snart är det din tur.
Ännu en gång är allt tomma ord,
som till slut inte gör annat än ont.
The one
The one they all said they liked.
The one they all said they wanted.
The one they all let down.
Rum 422
Det krävs ibland väldigt lite för att väcka upp gamla minnen, gamla depressioner och gamla glädjeämnen. Det räcker ibland med att telefonen ringer en lördagskväll och en bekant röst säger: "Vi bor på rum 422" klart du kommer förbi och hälsar på va? Sagt och gjort, dit for jag och satte mig i en fjädrande stol vid ett runt bord, tillsammans med två kamrater från den gamla tiden, lite vin och ett jävla tjatter. Vi pratade om allt möjligt som hände då, och hur det kunde varit om "om" funnits att tillgå lite oftare i livet. Frågan är hur många det tar innan man träffar dessa vänner igen dock? Varje gång kan vara den sista vilket gör det hela tyngre och man önskar att tiden kunde stå still ett tag, men i vanlig ordning gör den inte det utan blir ett stressande moment. Stort tack, H & T, för en trevlig pratstund dock.
Today's a gameday, and I'm prepping for todays challenge.
/F
