fredwurst

Som titeln avslöjar känner jag en viss ovisshet för närvarande. Ibland känner jag mig som den klassiska göteborgshumoristiska frasen "jag är för närvarande frånvarande". Det här med min lilla textremsa du just nu läser till exempel, varför skriver jag den? För vem lägger jag ner några futtiga minuter av mitt liv? Till vilket nytta gör jag detta? Inte för att jag på något sätt har bättre för mig just nu, men vad får jag ut av detta. Kanske skulle ta mig för att dra igång en blogg till och renodla den här till en ren åsiktsmaskin, eller kanske låta den nya bloggen bli åsiktsmaskin. Kanske starta tre-fyra bloggar till med olika teman beroende på vad jag känner för att skriva om. Kanske lägga av helt och hållet och bli inbunden eremit?

Dessa enorma stora tankar som präglar mitt huvud och plågar min själ. Dessutom är det fruktansvärt ont om kommentarer när jag väl skriver. Inte ens den gode TNE, eller nej han är inte god han är allt igenom en ondskans skepnad, tar sig tid att komma med försupna oförståeliga inlägg.

För övrigt anser jag att TNE borde avlägsnas från sin scrotum och bli donerad till nordkoreansk kärnkraftsforskning som provdocka.

/F