En allmänt trevlig helg i norra Danmark

Jag har varit på en liten minisemester mina vänner, och de ovänner och ofrälse som läser mina tankar. Det började med avfärd i torsdags morse då mina kära päron hämtade mig. Sedan satt vi i en SAAB väldigt många timmar innan vi till slut nådde vårat mål, som var Höör. Orsaken till resan var att min kusins son tog studenten i torsdags, min far och jag turades om att köra ner till Höör. Eller farsan körde till Ödeshög och jag körde resterande sträcka, givetvis med en baktanke då det vid framkomsten fanns kall öl att dricka. Det gjorde att morsan fick köra till Eslöv där skolan låg, det var helgens första framkallande av ond blick. Den andra onda blicken fick jag av min kusin, han hade en whiskey som var stämplad 1962, som inte skulle öppnas förrän han fyllde 50. Raskt slängde jag ur mig: "Det är ju nästa vecka" varpå ond blick nummer två dök upp följt av kommentaren: "Det är två år till det och fortsätter du i den stilen får du aldrig uppleva den dagen". Kände mig rätt nöjd faktiskt.

Ond blick nummer tre och fyra kom tätt inpå varandra när vi satt och åt mat, jag satt vid ett bord med den lille (194 cm långe) studenten, hans föräldrar och min mor. Min lille kusin (196 cm lång) frågade mig om jag hade skaffat någon flickvän, onda andar flög i mig och repliken blev blixtrande snabbt: "Nej för satan, jag har både diskmaskin och tvättmaskin så det behövs inte!" Min mor och min kusins fru, som flankerade mig, vände sig raskt mot mig med mördande blickar och frågade vad jag sa. Misstänker att mitt leende avslöjade mig, men jag tyckte det var roligt iallafall.


Annars bestod helgen av lugn och ro, tennisen bevittnades givetvis i fredags och lördagen fick se en utflykt på den skånska slättmarken. Studenten spelade fotbollsmatch borta mot Dösjöbro, som låg i ett samhälle vid namn Dösjebro. Försök inte uttala detta med östgötsk dialekt, då det inte låter alltför muntert. På skånska däremot låter det ungefär som vanligt som om någon satt en lite lagom mosig ananas i svalget och försöker prata.


Söndagen blev hemresa med tennisfinalen på radiosporten, till mina föräldrars lycka. Tennis som radiounderhållning får väl anses hålla en något låg underhållningsprofil, men det fick duga i brist på tv.


Det där med lugna helger utan dator är inte så dumt och kanske får bli lite oftare!


/F

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0