Intressant det där med människor som korsar ens väg där man minst anar det.

Ja jag gillar det där med längre rubriker till mina inlägg ibland, allra helst när det kommer till omvärldsobservationer av den viktigare sorten. Det slog mig idag att vissa människor träffar man lite varstans utan att man egentligen räknar med det. Jag har en sån udda bekantskap som jag lyckas träffa på lite nu och då här och där.

Den här herren är en hockeytok som åker runt och ser hockey lite varstans i Sverige, allra främst när hans söner spelar. För er som kan östgötsk hockey kan jag säga att han är hemmahörande i Vadstena, men syns en del i Motala och Mjölby också.

Jag träffade på herrn idag utanför mitt jobb, helt slumpmässigt och oväntat. Dels var jag sen från jobbet och skulle inte ha befunnit mig där vid den tidpunkten, dels hade han och hans polare åkt fel och skulle egentligen åkt till Himmelstalundshallen istället för Stallet (en ishall som heter så) och borde inte heller varit där.

Sådär händer lite titt som tätt med den där mannen, för att inte tråka ut er tänker jag inte skriva ner alla gånger utan nöjer mig med den mest udda av dem alla. För många år sedan var jag anlitat som chaufför åt mina rockspelande vänner med jämna mellanrum. En helg var jag med The Deadbeats på en spelning i Göteborg, förvisso har bandet bytt två medlemmar sedan dess, men de är enda värda att länkas. Spelningen ägde rum på en klubb som jag inte alls minns namnet på, men det var en fredagskväll och vi fick för en gångs skull hotellrum att sova på. Nog om själva reseskildringen, skulle kunna långa inlägg om alla upptåg och bus som hänt på vägarna, men som "Drette" en gång uttryckt det: "What goes on tour, stays on tour".

På vägen hem från spelningen, vi pratar alltså lördagsmorgon och en tidig sådan, vi var tvungna att lämna tillbaka minibussen vi hyrt runt lunch. Antalet sömntimmar var alltså inte alltför många, men jag fick sova ifred medan bandet efterfestade i det andra rummet. Vi packade in oss i bussen efter en snabb hotellfrukost och begav oss hemåt. Grabbarna somnade till och jag satt själv vaken och körde. En bit utanför Göteborg ligger en rastplats som heter Rävlanda, där stannade jag till för att köpa lite godis och dryck att underhålla mig med på färden hemåt. När jag kommer ut från Statoilmacken på Rävlanda, vem tror ni att jag möter? Svår gissning va, vad är oddsen för det liksom? Klockan kan inte varit mer än åtta på morgonen och min bekantskap skulle till Stenungsund för att se sin ena son spela ishockeymatch. Det här sammanträffandet är ett av de sjukare jag varit med om och vi brukar skratta åt det när vi träffas.

Lustigt det där med när och hur man träffar olika människor va? Har ni några liknande bekantskaper? Berätta dem gärna för mig!

/F

Kommentarer
Postat av: ida

Intresserad av att bli veckans blogg?

kommentera isånnafall att du är med i detta inlägget

http://idaalundbeerg.blogg.se/2010/july/veckans-blogg.html

kram =)

2010-07-17 @ 12:30:23
URL: http://idaalundbeerg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0